Linköpings Föreningsarkiv

Föreningens verksamhet idag är historia i morgon!

Smått & gott (ur arkivet) 

 

Sverige fick flygindustri när Per Albin insåg risken - Bråvalla Kamratförening

2017-09-11

Bråvalla Kamratförening bildades 2008 och lades ned år 2016. Bland de arkiverade handlingarna finns bland annat tidningsklipp. Ur ett urklipp från ÖC daterat den 28/3 1977 har jag hämtat nedanstående text och bild. Texten är skriven av Lars Ola Ström.

Ironiskt nog var det en politiker, som började sin politiska bana under mottot "Inte en man, inte en krona till försvaret" som startade den moderna svenska flygindustrin, dåvarande statsminister Per Albin Hansson. Strax efter det han på hösten 1936 tillträdde med sin andra regering efter den bramtorpska sommarregeringen höll han ett anförande i försvarsfrågan och yttrade bland annat:

-Vårt land bör så långt möjligt självt tillverka sina vapen. Varje nödvändighet att inköpa sådana utifrån gör oss mer eller mindre beroende av andra stater. Vi har goda varv, som kan tillgodose vårt behov av krigsfartyg. Vi har goda vapensmedjor för armén i Eskilstuna och Bofors. Men vi har ingen tillverkning inom landet av stridsflyg.

Denna brist ville Per Albin avhjälpa och med hans kraftfulla stöd bildades därför Svenska Aeroplanaktiebolaget - SAAB. Torsten Nothin skriver i sin 1955 utkomna memoarbok "Från Branting till Erlander om Per Albin Hanssons inställning till inhemsk försvarsindustri att "han (PAH) förmenade att vårt land borde kunna så långt som möjligt själv tillverka sina vapen. Varje nödvändighet att inköpa sådana utifrån, gjorde oss mer eller mindre beroende av andra stater".

Tyvärr har man, skriver Nothin, under senare år börjat göra avkall på den av Hansson hävdade principen att Sverige borde göra sig oberoende av andra stater ifråga om sin vapenanskaffning.

Efter överenskommelse mellan Per Albin Hansson och de finaste kretsar, som han intresserat för saken, placerades dåvarande översteståthållare i Stockholm, Torsten Nothin, som ordförande i styrelsen för det nya företaget. Vid tiden för 1936 års försvarsöverenskommelse, vilken innebar aen planerad kraftig upprustning av det då tioåriga flygvapnet hade Sverige ingen flygindustri som kunde ta de aktuella beställningarna.

Ovan: Junkers JU 86 - B 3 var den svenska beteckningen - bildade stommen i bombflyget. Bild ur tidningsklipp, ÖC 28/3 1977.

AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping hade 1930 påbörjat en liten tillverkning. Den var otillräcklig 1936. Den även internationellt stora tillverkningen hos AB Thulins Aeroplanfabrik Landskrona av både flygplan och flygmotorer var nedlagt på grund av att staten sedan 1917 inte gjort några beställningar där. Förutom ASJ:s aeroplanavdelning fanns 1936 en påbörjad motortillverkning hos Nydqvist och Holm i Trollhättan, sedermera Svenska Flygmotor AB, idag Volvo Flygmotor AB.

Såväl konstruktionserfarenhet som tillverkningskapacitet saknades. Någon möjlighet att bygga för svenska behov konstruerade flygplan fanns inte. Men den försvarspolitiska inriktningen var att så långt möjligt och så snabbt som möjligt bygga upp en egen flygplanstillverkning. Början fick därför göras med licenstillverkning av en del från utlandet valda typer för att ge den svenska industrin nödvändig erfarenhet av tillverkning och konstruktionsarbete.

1937 bildades Saab och en fabrik i Trollhättan intill flygmotorfabriken. Flygplansfabriken hos ASJ i Linköping byggdes ut kraftigt. 1938 började Saab arbeta på helsvenska typer, men den första egna tillverkningen blev licensbygge av två amerikanska typer, North American NA-16-4 (i svenska flygvapnet Sk 14) och störtbombaren Northrop 8 A-1 (B 5) samt det tyska tvåmotoriga bombplanet Junkers Ju 86 K (B 3).

Efter krigsutbrottet visade det sig mycket snabbt nära nog omöjligt att skaffa flygplan genom köp utomlands. Därmed ökade kraven på en inhemsk tillverkning. Ordern från 1938 på 80 B 3-plan bantades emellertid till hälften och skars ytterligare ner till 16. Dessa 16 stycken B 3 hade delvis tillverkats i Tyskland men monterades i Sverige.

Av Sk 14 byggdes ca 140 plan fram till och med 1944. Av typen B 5 skaffade flygvapnet drygt 100 plan licensbyggda av ASJA och sedermera Saab, som köpt ASJ A fabriken. När Sverige under andra världskriget var avskärmat från import av stridsflygplan och inte fick nödvändigt underlag för licenstillverkning av flygplan och motorer tvingades de svenska teknikerna själva ta fram underlag för en produktion. De blev något av trollkonstnärer.

Ovan: Tidningsklipp ur ÖC, 28/7 1977.

Helt i avsaknad av specifikationer måste de för motortillverkningen göra analyser av det stål och de lättmetaller som ingick i motorerna för att sedan låta producera de stål- och metallkvaliteter som behövdes för att bygga motorerna. I slutet av 1940-talet hade flygvapnet tagit fram en egen mycken användbar jaktplanskonstruktion J 22, men eftersom Saab inte hade kapacitet ledig lades tillverkningen i Ulvsunda och Bromma. 200 exemplar av J 22 tillverkades där 19421945 i flygvapnets egen regi.

Det första Saab-byggda stridsflygplanet av betydelse blev Saab 17 i olika versioner, avsedda för attack-, bomb-, störtbomb- och spaningsflyg. Planet fick beteckningen B 17 och byggdes in ära 400 exemplar. Nästa Saab flygplan blev det tvåmotoriga plan som fick beteckningen B 18. Det byggdes i en bomb- och spaningsversion. Saabs hela kapacitet var 1939-1942 och stor del av 1943 i anspråkstagen för tillverkning av spaningsplan S 17 och lätta bombplan B 17, samt därefter tvåmotoriga B 18 i två versioner. En av dessa ändrades 1945 till förutnämnda fjärrspaningsversion S 17. Av B 18 och S 18 tillverkade Saab ca 180 exemplar.

1943 kom fabriken fram till Saab 21 A eller J 21. Planet byggdes i tre versioner i nära 400 exemplar. 1945 hade Saab en jetdriven version av J 21 färdig och planet tillverkades hela 1940-talet ut. När denna produktion upphörde hade Saab tillverkat nära 1000 stridsflygplan för det svenska försvaret varav 882 var egna konstruktioner.

Utan den egna flygplan- och flygmotorproduktionen i Sverige skulle vi ha stått nästan helt utan flygplan under andra världskriget. När kriget började var vår beredskap utomordentligt låg. Framförallt saknades ett tillräckligt stort slagkraftigt flyg, men genom en kraftig satsning på en egen flygindustri kunde Sverige successivt bygga upp vårt luftförsvars styrka till en acceptabel nivå.

 

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden